Jag har precis tagit emot påsen med receptbelagd medicin. Förnimmer nedstämdheten. Den kommer i kväll. En av de bieffekter som förknippas med de tabletter jag hämtat ut.
Farmaceuten kliver ut från disken, med alla långsmala lådor bakom sig. Samtidigt vänder sig hans kollega om från en av butikshyllorna, som hon just fyllt på med produkter.
”Kan du fota oss?”
Han räcker fram sin smarta mobil till mig.
”Självklart!”
Jag dirigerar hur de ska stå. Kvinnan flyttar sig närmare mannen som vänder sin arm mot mig, där han har fäst en ny typ av mätare som de precis börjat sälja. Jag tar några varianter på bilden de frågat efter, så de har några att välja från, och räcker sedan fram mobilen till mannen. De båda granskar sig själva med skratt och ger mig varsitt tack för hjälpen.
Greppar tag i min påse och vinkar till dem, samtidigt som ytterdörren plingar till då jag öppnar den.
Hemma placerar jag medicinen i sitt skåp och ställer ifrån mig det tomma vattenglaset. Unnar mig ett varmt bad och sjunker till slut ner i fåtöljen. Tar fram min mobil och söker upp apotekets flöde på sociala medier. Och där ler de mot mig igen: de två fotograferade farmaceuterna.
Och jag känner mig upprymd.